Fjärde advent, jag SER

Hej!! Idag var det fjärde advent och därför också gudstjänsten som hr till när det blir söndag. Idag så fick jag en uppenbarelse eller jag tror åtminstonde att jag fick det men jag kan faktiskt inte vara riktigt säker, det måste jag ju medge. Men idag på gudstjänsten så läste pastorn en bilbeltext som jag läst så många gånger och det är en av mina favoriter, men skillnaden mellan alla gånger jag läst den innan och idag var att alltid när jag läst den själv så har jag börjat fundera men inte idag. Idag stod allting plötsligt klart för mig och jag förstod ALLT. Verkligen ALLT, jag har aldrig varit så klarsynt. Bibeltexten var det första kapitlet i Johannesevengeliumet som börjar såhär:

I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud. Han var i begynnelsen hos Gud. Genom honom har allt blivit till, och utan honom har inget blivit till, som är till. I honom var liv, och livet var människornas ljus. Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det.

Allt detta kan ju verka riktigt förvirrande men när jag hörde texten idag så fattade jag helt plötsligt. Det var inte längre något som jag behövde fundera över och även om jag inte vet någonting alls på denna jord så när jag läser denna text, som förut fick mig att känna mig lite dum, så känner jag mig helt plötsligt smartare än Einstein. Det är inte en dålig känsla... att man känner att man kan ta över världen med sina bara händer om man gör det med kärlek och förstånd.

Men låt kärleken styra mer än förståndet, gör inte samma misstag igen att låta förståndet gå före. När en människa tar till förståndet har det redan gått så långt att människan inte längre vågar lita på det hon känner och plockar då fram förståndet för att dubbel kolla, är detta en bra idé? Och som alltid svarar förståndet att näe det är ingen bra idé strunta i vad du känner och följ mig istället.. det blir bättre då.

Även om det kanske blir bättre för stunden när man följer förståndet och även om det är mycket mer riskabelt att följa kärleken och hjärtat, och man blir mycket mer sårbar så är det värt det. Följer man hjärtat kan man se fantastiska saker inträffa så fort man är tillräckligt stark och modig för att öppna ögonen och titta.

Kramar* God bless! //Jas

December sköna december<3

Hejsan! Nu har jag varit dålig på att blogg över lag och jag säger att det ska bli bättre men jag vet uppriktigt sagt inte om jag tror på mig själv när det gäller detta. Nu har det i alla fall varit andra advent, det är den åttonde december tjugohundranio och denna dag har egentligen varit ett stort bortkastande av tid. Känner ni ibland att det ni håller på med i skolan inte kommer hjälpa er i framtiden alls? Jag har en sådan känsla precis just nu. Jag menar om jag ska bli socionom eller jurist, hur viktigt är det då att jag kan vägen till Pärlanskorv kiosk eller vet ögats delar? Det enda jag gjort idag som kanske var nyttigt var en grej som kallas matteolympiad som hölls i aulan. man får ett papper med massa frågor som man ska lösa och sen tävlar man mot dom andra och dom som fått mest poäng får nåt litet pris och man blir ihågkommen;) Det var det, första lektionen idag... annars har jag bara jobbat med kroppen och försökt förklara för en klasskompis på engelska var man ska gå om man ska till Pärlans.. Men det är ju viktigt!;P Nu ska jag i alla fall gå och prova lucialinne, vi får hoppas att nåt av dom passar... Jag kommer inte hinna köpa något nytt innan fredag. Puss och kram<3God bless! //Jas

Första advent...

Imorgon är det första advent. Eftersom jag inte blev så nöjd med mitt förra inlägg så får jag göra ett nytt försök. Förra inlägget skulle nämligen handla om hur deppig jag är just nu och inte om att man ska lyssna på sina mammor!! Jag vet inte hur jag kunde få det till det men så blev det ju i alla fall så nu får jag ordna till det här.

Men det jag ska berätta nu är någonting jag funderat mycket över och det kommer märkas;)
Om man gör något som man är väldigt rädd att ens kompis ska bli sårad av, då borde man ju inte göra det eller hur? Men om ens kompis sedan säger att det är okej att man oroat sig helt i onödan, ska man då hoppa av glädje direkt eller ska man stanna upp och försöka titta under ytan lite innan. För ens kompisar säger ju att man oroat sig helt i onödan av samma anledning som man oroar sig för att såra kompisen. Det jag vill och det jag vet mina kompisar vill är ju att dom ska vara lyckliga och dom vill detsamma för mig. Jag har varit med i situationer där en kompis har frågat om någonting är okej för mig, och i dom flesta fallen så är det ju okej men sen finns det ju dom tillfällena när man säger att det är okej bara för att man vill att kompisen ska vara lycklig.

Nu säger jag inte att man ska gå och göra massa grejer utan att tänka på sina kompisar för "dom vill ju att jag ska vara lycklig i alla fall". Det är inte så jag menar, men man lyssnar nog kanske lite för lite på sina kompisar, man hör det man vill höra och går sedan därifrån hoppandes av lycka medan dom kan stå gråtandes kvar.

God bless! //Jas

Lite deppig.... kan man kanske säga...

Då var det höst, visserligen har det ju varit det ett tag men nu är det på riktigt. Även om idag varit en väldigt fin dag, rent vädermässigt, så har denna dagen varit den riktiga början på hösten. För idag har jag blivit deppig, jag får sådana perioder ungefär två gånger om året och nu har denna perioden kommit. Jag har känt länge att det varit på gång men jag har inte velat tänka på det. Nu idag så har jag i alla fall konstaterat faktum, det är höst, jag är deppig och på toppen av allt ihop tog jag svin influensavaccinet idag så jag känner mig lite hängig.

Det är nu det är dags att stoppa undan de sommar kläder man ändå kunnat använda och dom så sköna gympaskorna, jag envisas med att sätta på mig i ur och skur dom måste också sättas in i garderoben och ut tas vinterstövlarna. Vinterstövlarna som fortfarande egentligen är lite för varma för denna konstiga årstid och till på köpet så hur mycket man än inpregnerar dom så läcker det igenom vatten när det regnar. Vad ska man då göra med dom? Om dom regnar igenom precis lika mycket som dom sköna gympaskorna (kanske till och med att det åker igenom lite till i vinterstövlarna) vad är det då för mening med att sätta på sig vinterstövlarna förrän det blir snö? Jo, jag ska berätta varför. För att ens mamma ska sluta tjata om hur kallt det är för fötterna att gå runt i gympaskorna och hur förskyld du kommer bli om bara ett litet tag. För att ens mamma ska sluta oroa sig (fastän det gör dom ju aldrig) och för att dom inbillar sig att det är bättre att bli blöt om fötterna i ett par stövlar istället för ett par gympadojor! Och vad vet jag, det kanske är bättre att bli blöt om fötterna i ett par stövlar? Men även om jag tycker bättre om mina gympadojor så sätter jag på mig stövlarna, varje år för att jag vet att min mamma mår bättre av att veta att jag är varm om fötterna (så länge det inte regnar) och när hon mår bra gör jag också det.

Så lyssna på era mammor, dom kan vara riktigt jobbiga ibland men dom har oftast en baktanke med allt tjat och dom brukar ha rätt i slutändan i alla fall ;)

God bless! //Jas

orka orka orka!

Hej!! Det var ju ett tag sen nu, det måste jag medge men man hinner inte allt hela tiden och det är mycket krav runt om kring mig just nu så jag fick sätta bloggen på "on hold". men nu är jag tillbaka och jag hoppas att jag ska hinna och komma ihåg att blogga lite ibland i alla fall. Men just nu är jag bara trött, både psykiskt och fysiskt. Jag är så trött på alla krav på betyg och person som bara vimlar in, men dom största kraven på mig dom kommer inte ifrån mina föräldrar, kompisar eller från skolan. Dom kommer ifrån mig själv, jag är så jobbig när det gäller sådana saker. Det har jag varit sen jag var jätteliten! Det började när jag skulle lära mig gångertabellen i skolan. När mamma rättade mina tester och såg att jag hade fel, så drog jag dom ifrån henne och ville inte visa som för henne.

Nu i denna ålder så funderar jag inte så mycket på några små fel på testerna, i slutet på högstadiet vill man bara överleva och hoppas att gå ut med så höga betyg som möjligt utan att dö på kuppen. Så just nu söker jag kraft igenom Gud och hoppas att han stöttar mig nu när det är som jobbigaste och man måste bara orka orka och orka. Man kan inte sluta springa på vägen, för saktar man ner så snubblar man i hålorna på vägen och ramlar så hårt att maninte kan resa sig upp. Så men springer, tills man inte orkar mer. Det finns inget annat att göra.

Man springer och ber //Jas

En mysig dag med mormor och mamma

Hej:)

Hur har dagen varit? Jag har haft en ganska skön dag idag. Som alla andra "alla helgons dagar" så har jag åkt med mamma och mormor till kyrkogården i frändefors och gjort i ordning där. Det blev grymt fint med den svarta gravstenen och kärleksörten som fortfarande blommade samt gravprydnaden som matchade kärleksörten. Sen åkte vi hem till oss och åt på lite kakor som blivit över sen jag och isa bakade. Mormor var väldigt nöjd, vilket var ett stort plus att få komplimanger från bakmästaren själv. Sen körde vi hem mormor och på vägen dit stannade vi till på katrinedalskyrkogård och satte ut ljus på min morfars och min mormors mamma och pappas gravar. Sen åkte jag och mamma och handlade och när vi körde in på vägen framför vårt hus kom jag ihåg varför det är så fint att bo bredvid en kyrkogård. Det var tänt ljus nästan överallt och jag och mamma gick för att sätta ljus på farfars grav. När vi kom in på kyrkogården hörde vi en fantastisk trumpet som spelade Amazing grace så att man nästan höll på att börja gråta. Det första jag tänkte när jag hörde det var: Det här hade farfar älskat! Han som spelade i musikkår hela sitt liv och älskade musik.

Om ni har möjlighet att gå ut till en kyrkogård, så vill jag uppmana er att göra det för det är en fantastisk kväll bara ikväll. har en nära person gått bort men du har inte möjlighet att besöka personens grav? Då vill jag att du tänder ett ljus hemma. För det är ju inte var vi tänder ljuset om har betydelse utan att vi tänker på dom som inte är med oss längre och visar att vi saknar dom!

Det är den finaste kvällen på hela året, det blir inte bättre! God kväll och God bless!
//Jessica

Bakdag idag!

Hej hej!

Idag ringde Isa mig på morgonen och sa: Vi måste baka muffins idag! Så vi bestämde att vi skulle baka muffins och kola kakor, och att vi skulle titta på film och äta lasange. Hon kom till mig vid halv ett och sen bakade vi. Det blev visserligen lite mer än bara muffins och kola kakor. Det blev det plus några andra konstiga kakor som jag inte kommer ihåg vad dom hette och en kladdkaka. Det blev dock ingen film, för det hann vi inte med så det var ju lite snopet men det får bli en annan dag ;P Det var jättemysigt och jag bakar gärna oftare med dig Isa. Tänk vad mycket kakor man kan göra utan mjölk egentligen? Så nu är jag lite trött faktiskt så det blir nog inte att sitta uppe till halv två idag inte! Imorgon så ska jag till mormor och vara där hela dagen och det ska bli mysigt. Sen ska jag på filmkväll hos Micha, det ska bli ännu mysigare!

Jag har ingen direkt fundering idag... Det får bli en annan gång, jag har en men den behöver nog bearbetas mer innan det publiseras.

Dagens ord: Matt 11:28 "Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila.

God natt & God bless!

//Jas