Hej!! Idag var det fjärde advent och därför också gudstjänsten som hr till när det blir söndag. Idag så fick jag en uppenbarelse eller jag tror åtminstonde att jag fick det men jag kan faktiskt inte vara riktigt säker, det måste jag ju medge. Men idag på gudstjänsten så läste pastorn en bilbeltext som jag läst så många gånger och det är en av mina favoriter, men skillnaden mellan alla gånger jag läst den innan och idag var att alltid när jag läst den själv så har jag börjat fundera men inte idag. Idag stod allting plötsligt klart för mig och jag förstod ALLT. Verkligen ALLT, jag har aldrig varit så klarsynt. Bibeltexten var det första kapitlet i Johannesevengeliumet som börjar såhär:
I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud. Han var i begynnelsen hos Gud. Genom honom har allt blivit till, och utan honom har inget blivit till, som är till. I honom var liv, och livet var människornas ljus. Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det.
Allt detta kan ju verka riktigt förvirrande men när jag hörde texten idag så fattade jag helt plötsligt. Det var inte längre något som jag behövde fundera över och även om jag inte vet någonting alls på denna jord så när jag läser denna text, som förut fick mig att känna mig lite dum, så känner jag mig helt plötsligt smartare än Einstein. Det är inte en dålig känsla... att man känner att man kan ta över världen med sina bara händer om man gör det med kärlek och förstånd.
Men låt kärleken styra mer än förståndet, gör inte samma misstag igen att låta förståndet gå före. När en människa tar till förståndet har det redan gått så långt att människan inte längre vågar lita på det hon känner och plockar då fram förståndet för att dubbel kolla, är detta en bra idé? Och som alltid svarar förståndet att näe det är ingen bra idé strunta i vad du känner och följ mig istället.. det blir bättre då.
Även om det kanske blir bättre för stunden när man följer förståndet och även om det är mycket mer riskabelt att följa kärleken och hjärtat, och man blir mycket mer sårbar så är det värt det. Följer man hjärtat kan man se fantastiska saker inträffa så fort man är tillräckligt stark och modig för att öppna ögonen och titta.
Kramar* God bless! //Jas
söndag 20 december 2009
tisdag 8 december 2009
December sköna december<3
Hejsan! Nu har jag varit dålig på att blogg över lag och jag säger att det ska bli bättre men jag vet uppriktigt sagt inte om jag tror på mig själv när det gäller detta. Nu har det i alla fall varit andra advent, det är den åttonde december tjugohundranio och denna dag har egentligen varit ett stort bortkastande av tid. Känner ni ibland att det ni håller på med i skolan inte kommer hjälpa er i framtiden alls? Jag har en sådan känsla precis just nu. Jag menar om jag ska bli socionom eller jurist, hur viktigt är det då att jag kan vägen till Pärlanskorv kiosk eller vet ögats delar? Det enda jag gjort idag som kanske var nyttigt var en grej som kallas matteolympiad som hölls i aulan. man får ett papper med massa frågor som man ska lösa och sen tävlar man mot dom andra och dom som fått mest poäng får nåt litet pris och man blir ihågkommen;) Det var det, första lektionen idag... annars har jag bara jobbat med kroppen och försökt förklara för en klasskompis på engelska var man ska gå om man ska till Pärlans.. Men det är ju viktigt!;P Nu ska jag i alla fall gå och prova lucialinne, vi får hoppas att nåt av dom passar... Jag kommer inte hinna köpa något nytt innan fredag. Puss och kram<3God bless! //Jas
lördag 28 november 2009
Första advent...
Imorgon är det första advent. Eftersom jag inte blev så nöjd med mitt förra inlägg så får jag göra ett nytt försök. Förra inlägget skulle nämligen handla om hur deppig jag är just nu och inte om att man ska lyssna på sina mammor!! Jag vet inte hur jag kunde få det till det men så blev det ju i alla fall så nu får jag ordna till det här.
Men det jag ska berätta nu är någonting jag funderat mycket över och det kommer märkas;)
Om man gör något som man är väldigt rädd att ens kompis ska bli sårad av, då borde man ju inte göra det eller hur? Men om ens kompis sedan säger att det är okej att man oroat sig helt i onödan, ska man då hoppa av glädje direkt eller ska man stanna upp och försöka titta under ytan lite innan. För ens kompisar säger ju att man oroat sig helt i onödan av samma anledning som man oroar sig för att såra kompisen. Det jag vill och det jag vet mina kompisar vill är ju att dom ska vara lyckliga och dom vill detsamma för mig. Jag har varit med i situationer där en kompis har frågat om någonting är okej för mig, och i dom flesta fallen så är det ju okej men sen finns det ju dom tillfällena när man säger att det är okej bara för att man vill att kompisen ska vara lycklig.
Nu säger jag inte att man ska gå och göra massa grejer utan att tänka på sina kompisar för "dom vill ju att jag ska vara lycklig i alla fall". Det är inte så jag menar, men man lyssnar nog kanske lite för lite på sina kompisar, man hör det man vill höra och går sedan därifrån hoppandes av lycka medan dom kan stå gråtandes kvar.
God bless! //Jas
Men det jag ska berätta nu är någonting jag funderat mycket över och det kommer märkas;)
Om man gör något som man är väldigt rädd att ens kompis ska bli sårad av, då borde man ju inte göra det eller hur? Men om ens kompis sedan säger att det är okej att man oroat sig helt i onödan, ska man då hoppa av glädje direkt eller ska man stanna upp och försöka titta under ytan lite innan. För ens kompisar säger ju att man oroat sig helt i onödan av samma anledning som man oroar sig för att såra kompisen. Det jag vill och det jag vet mina kompisar vill är ju att dom ska vara lyckliga och dom vill detsamma för mig. Jag har varit med i situationer där en kompis har frågat om någonting är okej för mig, och i dom flesta fallen så är det ju okej men sen finns det ju dom tillfällena när man säger att det är okej bara för att man vill att kompisen ska vara lycklig.
Nu säger jag inte att man ska gå och göra massa grejer utan att tänka på sina kompisar för "dom vill ju att jag ska vara lycklig i alla fall". Det är inte så jag menar, men man lyssnar nog kanske lite för lite på sina kompisar, man hör det man vill höra och går sedan därifrån hoppandes av lycka medan dom kan stå gråtandes kvar.
God bless! //Jas
tisdag 24 november 2009
Lite deppig.... kan man kanske säga...
Då var det höst, visserligen har det ju varit det ett tag men nu är det på riktigt. Även om idag varit en väldigt fin dag, rent vädermässigt, så har denna dagen varit den riktiga början på hösten. För idag har jag blivit deppig, jag får sådana perioder ungefär två gånger om året och nu har denna perioden kommit. Jag har känt länge att det varit på gång men jag har inte velat tänka på det. Nu idag så har jag i alla fall konstaterat faktum, det är höst, jag är deppig och på toppen av allt ihop tog jag svin influensavaccinet idag så jag känner mig lite hängig.
Det är nu det är dags att stoppa undan de sommar kläder man ändå kunnat använda och dom så sköna gympaskorna, jag envisas med att sätta på mig i ur och skur dom måste också sättas in i garderoben och ut tas vinterstövlarna. Vinterstövlarna som fortfarande egentligen är lite för varma för denna konstiga årstid och till på köpet så hur mycket man än inpregnerar dom så läcker det igenom vatten när det regnar. Vad ska man då göra med dom? Om dom regnar igenom precis lika mycket som dom sköna gympaskorna (kanske till och med att det åker igenom lite till i vinterstövlarna) vad är det då för mening med att sätta på sig vinterstövlarna förrän det blir snö? Jo, jag ska berätta varför. För att ens mamma ska sluta tjata om hur kallt det är för fötterna att gå runt i gympaskorna och hur förskyld du kommer bli om bara ett litet tag. För att ens mamma ska sluta oroa sig (fastän det gör dom ju aldrig) och för att dom inbillar sig att det är bättre att bli blöt om fötterna i ett par stövlar istället för ett par gympadojor! Och vad vet jag, det kanske är bättre att bli blöt om fötterna i ett par stövlar? Men även om jag tycker bättre om mina gympadojor så sätter jag på mig stövlarna, varje år för att jag vet att min mamma mår bättre av att veta att jag är varm om fötterna (så länge det inte regnar) och när hon mår bra gör jag också det.
Så lyssna på era mammor, dom kan vara riktigt jobbiga ibland men dom har oftast en baktanke med allt tjat och dom brukar ha rätt i slutändan i alla fall ;)
God bless! //Jas
Det är nu det är dags att stoppa undan de sommar kläder man ändå kunnat använda och dom så sköna gympaskorna, jag envisas med att sätta på mig i ur och skur dom måste också sättas in i garderoben och ut tas vinterstövlarna. Vinterstövlarna som fortfarande egentligen är lite för varma för denna konstiga årstid och till på köpet så hur mycket man än inpregnerar dom så läcker det igenom vatten när det regnar. Vad ska man då göra med dom? Om dom regnar igenom precis lika mycket som dom sköna gympaskorna (kanske till och med att det åker igenom lite till i vinterstövlarna) vad är det då för mening med att sätta på sig vinterstövlarna förrän det blir snö? Jo, jag ska berätta varför. För att ens mamma ska sluta tjata om hur kallt det är för fötterna att gå runt i gympaskorna och hur förskyld du kommer bli om bara ett litet tag. För att ens mamma ska sluta oroa sig (fastän det gör dom ju aldrig) och för att dom inbillar sig att det är bättre att bli blöt om fötterna i ett par stövlar istället för ett par gympadojor! Och vad vet jag, det kanske är bättre att bli blöt om fötterna i ett par stövlar? Men även om jag tycker bättre om mina gympadojor så sätter jag på mig stövlarna, varje år för att jag vet att min mamma mår bättre av att veta att jag är varm om fötterna (så länge det inte regnar) och när hon mår bra gör jag också det.
Så lyssna på era mammor, dom kan vara riktigt jobbiga ibland men dom har oftast en baktanke med allt tjat och dom brukar ha rätt i slutändan i alla fall ;)
God bless! //Jas
lördag 21 november 2009
orka orka orka!
Hej!! Det var ju ett tag sen nu, det måste jag medge men man hinner inte allt hela tiden och det är mycket krav runt om kring mig just nu så jag fick sätta bloggen på "on hold". men nu är jag tillbaka och jag hoppas att jag ska hinna och komma ihåg att blogga lite ibland i alla fall. Men just nu är jag bara trött, både psykiskt och fysiskt. Jag är så trött på alla krav på betyg och person som bara vimlar in, men dom största kraven på mig dom kommer inte ifrån mina föräldrar, kompisar eller från skolan. Dom kommer ifrån mig själv, jag är så jobbig när det gäller sådana saker. Det har jag varit sen jag var jätteliten! Det började när jag skulle lära mig gångertabellen i skolan. När mamma rättade mina tester och såg att jag hade fel, så drog jag dom ifrån henne och ville inte visa som för henne.
Nu i denna ålder så funderar jag inte så mycket på några små fel på testerna, i slutet på högstadiet vill man bara överleva och hoppas att gå ut med så höga betyg som möjligt utan att dö på kuppen. Så just nu söker jag kraft igenom Gud och hoppas att han stöttar mig nu när det är som jobbigaste och man måste bara orka orka och orka. Man kan inte sluta springa på vägen, för saktar man ner så snubblar man i hålorna på vägen och ramlar så hårt att maninte kan resa sig upp. Så men springer, tills man inte orkar mer. Det finns inget annat att göra.
Man springer och ber //Jas
Nu i denna ålder så funderar jag inte så mycket på några små fel på testerna, i slutet på högstadiet vill man bara överleva och hoppas att gå ut med så höga betyg som möjligt utan att dö på kuppen. Så just nu söker jag kraft igenom Gud och hoppas att han stöttar mig nu när det är som jobbigaste och man måste bara orka orka och orka. Man kan inte sluta springa på vägen, för saktar man ner så snubblar man i hålorna på vägen och ramlar så hårt att maninte kan resa sig upp. Så men springer, tills man inte orkar mer. Det finns inget annat att göra.
Man springer och ber //Jas
lördag 31 oktober 2009
En mysig dag med mormor och mamma
Hej:)
Hur har dagen varit? Jag har haft en ganska skön dag idag. Som alla andra "alla helgons dagar" så har jag åkt med mamma och mormor till kyrkogården i frändefors och gjort i ordning där. Det blev grymt fint med den svarta gravstenen och kärleksörten som fortfarande blommade samt gravprydnaden som matchade kärleksörten. Sen åkte vi hem till oss och åt på lite kakor som blivit över sen jag och isa bakade. Mormor var väldigt nöjd, vilket var ett stort plus att få komplimanger från bakmästaren själv. Sen körde vi hem mormor och på vägen dit stannade vi till på katrinedalskyrkogård och satte ut ljus på min morfars och min mormors mamma och pappas gravar. Sen åkte jag och mamma och handlade och när vi körde in på vägen framför vårt hus kom jag ihåg varför det är så fint att bo bredvid en kyrkogård. Det var tänt ljus nästan överallt och jag och mamma gick för att sätta ljus på farfars grav. När vi kom in på kyrkogården hörde vi en fantastisk trumpet som spelade Amazing grace så att man nästan höll på att börja gråta. Det första jag tänkte när jag hörde det var: Det här hade farfar älskat! Han som spelade i musikkår hela sitt liv och älskade musik.
Om ni har möjlighet att gå ut till en kyrkogård, så vill jag uppmana er att göra det för det är en fantastisk kväll bara ikväll. har en nära person gått bort men du har inte möjlighet att besöka personens grav? Då vill jag att du tänder ett ljus hemma. För det är ju inte var vi tänder ljuset om har betydelse utan att vi tänker på dom som inte är med oss längre och visar att vi saknar dom!
Det är den finaste kvällen på hela året, det blir inte bättre! God kväll och God bless!
//Jessica
Hur har dagen varit? Jag har haft en ganska skön dag idag. Som alla andra "alla helgons dagar" så har jag åkt med mamma och mormor till kyrkogården i frändefors och gjort i ordning där. Det blev grymt fint med den svarta gravstenen och kärleksörten som fortfarande blommade samt gravprydnaden som matchade kärleksörten. Sen åkte vi hem till oss och åt på lite kakor som blivit över sen jag och isa bakade. Mormor var väldigt nöjd, vilket var ett stort plus att få komplimanger från bakmästaren själv. Sen körde vi hem mormor och på vägen dit stannade vi till på katrinedalskyrkogård och satte ut ljus på min morfars och min mormors mamma och pappas gravar. Sen åkte jag och mamma och handlade och när vi körde in på vägen framför vårt hus kom jag ihåg varför det är så fint att bo bredvid en kyrkogård. Det var tänt ljus nästan överallt och jag och mamma gick för att sätta ljus på farfars grav. När vi kom in på kyrkogården hörde vi en fantastisk trumpet som spelade Amazing grace så att man nästan höll på att börja gråta. Det första jag tänkte när jag hörde det var: Det här hade farfar älskat! Han som spelade i musikkår hela sitt liv och älskade musik.
Om ni har möjlighet att gå ut till en kyrkogård, så vill jag uppmana er att göra det för det är en fantastisk kväll bara ikväll. har en nära person gått bort men du har inte möjlighet att besöka personens grav? Då vill jag att du tänder ett ljus hemma. För det är ju inte var vi tänder ljuset om har betydelse utan att vi tänker på dom som inte är med oss längre och visar att vi saknar dom!
Det är den finaste kvällen på hela året, det blir inte bättre! God kväll och God bless!
//Jessica
onsdag 28 oktober 2009
Bakdag idag!
Hej hej!
Idag ringde Isa mig på morgonen och sa: Vi måste baka muffins idag! Så vi bestämde att vi skulle baka muffins och kola kakor, och att vi skulle titta på film och äta lasange. Hon kom till mig vid halv ett och sen bakade vi. Det blev visserligen lite mer än bara muffins och kola kakor. Det blev det plus några andra konstiga kakor som jag inte kommer ihåg vad dom hette och en kladdkaka. Det blev dock ingen film, för det hann vi inte med så det var ju lite snopet men det får bli en annan dag ;P Det var jättemysigt och jag bakar gärna oftare med dig Isa. Tänk vad mycket kakor man kan göra utan mjölk egentligen? Så nu är jag lite trött faktiskt så det blir nog inte att sitta uppe till halv två idag inte! Imorgon så ska jag till mormor och vara där hela dagen och det ska bli mysigt. Sen ska jag på filmkväll hos Micha, det ska bli ännu mysigare!
Jag har ingen direkt fundering idag... Det får bli en annan gång, jag har en men den behöver nog bearbetas mer innan det publiseras.
Dagens ord: Matt 11:28 "Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila.
God natt & God bless!
//Jas
Idag ringde Isa mig på morgonen och sa: Vi måste baka muffins idag! Så vi bestämde att vi skulle baka muffins och kola kakor, och att vi skulle titta på film och äta lasange. Hon kom till mig vid halv ett och sen bakade vi. Det blev visserligen lite mer än bara muffins och kola kakor. Det blev det plus några andra konstiga kakor som jag inte kommer ihåg vad dom hette och en kladdkaka. Det blev dock ingen film, för det hann vi inte med så det var ju lite snopet men det får bli en annan dag ;P Det var jättemysigt och jag bakar gärna oftare med dig Isa. Tänk vad mycket kakor man kan göra utan mjölk egentligen? Så nu är jag lite trött faktiskt så det blir nog inte att sitta uppe till halv två idag inte! Imorgon så ska jag till mormor och vara där hela dagen och det ska bli mysigt. Sen ska jag på filmkväll hos Micha, det ska bli ännu mysigare!
Jag har ingen direkt fundering idag... Det får bli en annan gång, jag har en men den behöver nog bearbetas mer innan det publiseras.
Dagens ord: Matt 11:28 "Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila.
God natt & God bless!
//Jas
tisdag 27 oktober 2009
Isa, finns det någon bättre?
Hej! Eller hallå!! Som jag alltid säger till mina kompisar.
Idag har varit en mysig dag hos, den goa kompisen Isa. Vi var först på bio igår, vi såg filmen "Upp". Den var bra men den var jättehemsk när hon dog! Det var nog bara jag och Isa där i vår ålder, det var lite som när jag var på Ice age 3. Medleåldern på bio besökarna för den filmen var nog 7,3 eller nåt i den stilen. Men i alla fall, när alla dessa småbarnen satt och skrattade åt färgen på huset där gubben bodde i, så satt jag och grät nästan för att hans fru precis hade dött. Det är konstigt att något som inte påverkar några kan bli så starkt för någon annan. Det är då filmskaparna fattar att dom har gjort en bra film, när folket i biosalongen sitter och skrattar och gråtet samtidigt.
Efter bion drog vi i alla fall till mitt fina gamla till håll, biblioteket. Jag förstår inte varför inte fler har fattat tjusningen med bibliotek? Det finn väldigt sköna gamla fåtöljer som står i små vrår, där man kan sitta helt ostört och berätta sina innersta hemligheter för personen bredvid. Den enda nackdelen med att sitta på biblioteket är att man inte kan sitta och gapskratta, men man kan ju hålla igen lite för att få sitta i värmen i fåtöljerna. På biblioteket finns även en person som jag anser är högst oumbärlig. Jag tror inte att jag hade klarat mig igenom mellanstadiet om inte han hade funnits där bakom disken med allt sitt tålamod, sin pedagogik och sin kärlek till det han gör. Ni ska veta att livet blir ganska mycket lättare om man har någon som man vet alltid stöttar och finns där när man behöver. Jag har många gånger undrat hur han har orkat? Orkat finnas där varje gång jag behövde honom, det är ett mysterium men samtidigt vet jag exakt varför. Om man brinner för något så blir det mycket lättare, men hur som helst så går all min kärlek ut till dig! För att du orkat finnas där, att du fortsätter finnas där. Att komma och träffa, att ringa och att skicka mail till. Även om det på senaste tiden har blivit ett mer ömsesidigt sammarbete så... ;')
Ja ja, när vi varit där gick vi hem till mig och bytte om och sen åkte vi till Isa och sov över. Det blev inte så mycket nattprat som det brukar, vi somnade ganska fort kan man nog säga!;)
Vi hade i alla fall en mysig dag idag också, och när min mamma skulle komma och hämta mig om 40 minuter kom vi på att vi ville göra kolakakor. Så det var bara att ställa såg och göra!=) Dom blev lite brända men ganska goda i mitten i alla fall.
Det jag ville få fram idag var, be! Be tills du inte orkar mer, be tills du somnar på kvällen! Bön är den bästa vägen till Gud, glöm inte att bön är Gud i vardagen. Om man vill komma närmare Gud så tror jag att bön är det lättaste sättet, faktiskt! Så det vill jag uppmana er till, har ni några minuter över av lunchrasten? Be! Be för att han kommer svara, kanske inte direkt men han kommer svara, och svaret kommer vara till det bästa för bönen är din kontakt med Gud! Och förväntar du dig att han ska finnas där för dig så måste du ju också finnas där för honom, det är ju en ömsesidig kontakt som med alla andra relationer. En relation som man måste vårda, våra och ta hand om.
Dagens bibelord:
Jesus svarade:"Jag är livets bröd. Den som kommer till mig skall aldrig hungra, och den som tror på mig skall aldrig någonsin törsta.
God natt och God bless!
/Jas<3
Idag har varit en mysig dag hos, den goa kompisen Isa. Vi var först på bio igår, vi såg filmen "Upp". Den var bra men den var jättehemsk när hon dog! Det var nog bara jag och Isa där i vår ålder, det var lite som när jag var på Ice age 3. Medleåldern på bio besökarna för den filmen var nog 7,3 eller nåt i den stilen. Men i alla fall, när alla dessa småbarnen satt och skrattade åt färgen på huset där gubben bodde i, så satt jag och grät nästan för att hans fru precis hade dött. Det är konstigt att något som inte påverkar några kan bli så starkt för någon annan. Det är då filmskaparna fattar att dom har gjort en bra film, när folket i biosalongen sitter och skrattar och gråtet samtidigt.
Efter bion drog vi i alla fall till mitt fina gamla till håll, biblioteket. Jag förstår inte varför inte fler har fattat tjusningen med bibliotek? Det finn väldigt sköna gamla fåtöljer som står i små vrår, där man kan sitta helt ostört och berätta sina innersta hemligheter för personen bredvid. Den enda nackdelen med att sitta på biblioteket är att man inte kan sitta och gapskratta, men man kan ju hålla igen lite för att få sitta i värmen i fåtöljerna. På biblioteket finns även en person som jag anser är högst oumbärlig. Jag tror inte att jag hade klarat mig igenom mellanstadiet om inte han hade funnits där bakom disken med allt sitt tålamod, sin pedagogik och sin kärlek till det han gör. Ni ska veta att livet blir ganska mycket lättare om man har någon som man vet alltid stöttar och finns där när man behöver. Jag har många gånger undrat hur han har orkat? Orkat finnas där varje gång jag behövde honom, det är ett mysterium men samtidigt vet jag exakt varför. Om man brinner för något så blir det mycket lättare, men hur som helst så går all min kärlek ut till dig! För att du orkat finnas där, att du fortsätter finnas där. Att komma och träffa, att ringa och att skicka mail till. Även om det på senaste tiden har blivit ett mer ömsesidigt sammarbete så... ;')
Ja ja, när vi varit där gick vi hem till mig och bytte om och sen åkte vi till Isa och sov över. Det blev inte så mycket nattprat som det brukar, vi somnade ganska fort kan man nog säga!;)
Vi hade i alla fall en mysig dag idag också, och när min mamma skulle komma och hämta mig om 40 minuter kom vi på att vi ville göra kolakakor. Så det var bara att ställa såg och göra!=) Dom blev lite brända men ganska goda i mitten i alla fall.
Det jag ville få fram idag var, be! Be tills du inte orkar mer, be tills du somnar på kvällen! Bön är den bästa vägen till Gud, glöm inte att bön är Gud i vardagen. Om man vill komma närmare Gud så tror jag att bön är det lättaste sättet, faktiskt! Så det vill jag uppmana er till, har ni några minuter över av lunchrasten? Be! Be för att han kommer svara, kanske inte direkt men han kommer svara, och svaret kommer vara till det bästa för bönen är din kontakt med Gud! Och förväntar du dig att han ska finnas där för dig så måste du ju också finnas där för honom, det är ju en ömsesidig kontakt som med alla andra relationer. En relation som man måste vårda, våra och ta hand om.
Dagens bibelord:
Jesus svarade:"Jag är livets bröd. Den som kommer till mig skall aldrig hungra, och den som tror på mig skall aldrig någonsin törsta.
God natt och God bless!
/Jas<3
söndag 25 oktober 2009
Gudtjänst med andens gåvor...
Hej
Idag vaknade jag vid 7 (vintertid) och kunde verkligen inte somna om, det kan ha haft att göra med att jag låg på mina örhängen som stack mig i ryggen. Jag borde vara trött, jag hade ju en helmysig kväll hos Jossan igår. Vi kom dit, gjorde tacos, tittade på två filmer, skrattade, sprang runt, gosade med Jossans trevliga djur och hade verkligen jättebra. Det enda var att jag glömt mina allergitabletter hemma och pälsdjur är väl kanske inte bästa miljön för mig, så ganska snuvig och trött var jag allt när jag kom hem. Men jag tänkte att jag skulle kolla om någon hört av sig på datorn, så där hamnade jag tills mamma och pappa kom hem, då var det dags för sängen. Det är ju bra om man ska gå på gudstjänst att man är vaken.
Men klockan 7 vaknade jag i alla fall med ett ryck och var bara tvungen att springa upp på toa. Hur kommer det sig att man bara MÅSTE gå på toa när man vaknar, jag är sån i alla fall. Jag kan nästan inte göra nåt alls innan jag fått gå på toaletten. Sen gjorde jag misstaget, jag gick och la mig igen och stensomnade! Hur kunde jag?! Jag vaknade i alla fall vid 09.45 och kom på att Lovisa hade sagt att vi skulle gå på gudstjänst. När klockan var 10.41 lämnade jag huset och begav mig ut. Det var en bra predikan av Lukas, det var andra delen av förra söndagens predikan som vi var på. Har man hört första delen vill man ju gärna höra andra delen också. Även om det var en bra predikan så lyssnade jag inte så mycket (förlåt Lukas) jag hade annat att tänka på. Jag fick nämligen reda på igår att en person i min närhet, en person som jag bryr mig mycket om, har fått lungcancer. Så det ända jag brydde mig om att be för idag var: Låt henne leva! Det är det enda jag kommer be om denna vecka och nästa vecka, och veckan efter det tills jag får reda på att hon kommer leva. Man säger ju att det är när människan hamnar i pressade siutationer som deras tro sätt på prov. Jag vill uppmana alla som läser detta att be för henne, be att hon får leva och att hon får ett fullt liv.
Dagens ord: Var och en som åkallar Herrens namn skall aldrig gå ensam"
God bless!!!
Kram//Jas
Idag vaknade jag vid 7 (vintertid) och kunde verkligen inte somna om, det kan ha haft att göra med att jag låg på mina örhängen som stack mig i ryggen. Jag borde vara trött, jag hade ju en helmysig kväll hos Jossan igår. Vi kom dit, gjorde tacos, tittade på två filmer, skrattade, sprang runt, gosade med Jossans trevliga djur och hade verkligen jättebra. Det enda var att jag glömt mina allergitabletter hemma och pälsdjur är väl kanske inte bästa miljön för mig, så ganska snuvig och trött var jag allt när jag kom hem. Men jag tänkte att jag skulle kolla om någon hört av sig på datorn, så där hamnade jag tills mamma och pappa kom hem, då var det dags för sängen. Det är ju bra om man ska gå på gudstjänst att man är vaken.
Men klockan 7 vaknade jag i alla fall med ett ryck och var bara tvungen att springa upp på toa. Hur kommer det sig att man bara MÅSTE gå på toa när man vaknar, jag är sån i alla fall. Jag kan nästan inte göra nåt alls innan jag fått gå på toaletten. Sen gjorde jag misstaget, jag gick och la mig igen och stensomnade! Hur kunde jag?! Jag vaknade i alla fall vid 09.45 och kom på att Lovisa hade sagt att vi skulle gå på gudstjänst. När klockan var 10.41 lämnade jag huset och begav mig ut. Det var en bra predikan av Lukas, det var andra delen av förra söndagens predikan som vi var på. Har man hört första delen vill man ju gärna höra andra delen också. Även om det var en bra predikan så lyssnade jag inte så mycket (förlåt Lukas) jag hade annat att tänka på. Jag fick nämligen reda på igår att en person i min närhet, en person som jag bryr mig mycket om, har fått lungcancer. Så det ända jag brydde mig om att be för idag var: Låt henne leva! Det är det enda jag kommer be om denna vecka och nästa vecka, och veckan efter det tills jag får reda på att hon kommer leva. Man säger ju att det är när människan hamnar i pressade siutationer som deras tro sätt på prov. Jag vill uppmana alla som läser detta att be för henne, be att hon får leva och att hon får ett fullt liv.
Dagens ord: Var och en som åkallar Herrens namn skall aldrig gå ensam"
God bless!!!
Kram//Jas
tisdag 20 oktober 2009
Oktobermarknad <3
Hej hej!
Det var ju en vecka sen jag skrev, men jag har bara inte orkat.
Jag fick i alla fall VG på mitt franska prov igår! Det var väl inte väntat? Det var faktiskt lite surt när jag fick reda på att jag var typ två poäng från MVG. Lite störande kanske man kan säga.. Men man ska inte gråta över spilld mjölk, nu börjar jag också. Jag blir bara mer och mer lik min mormor och mamma för var dag som går! Nu har jag börjat med ordspråk, jag har börjat baka och jag pratar med fåglarna när dom sitter i träden utanför vårt hus. Var ska det sluta?
Jag hade en väldigt slö helg, jag gjorde nästan ingenting. Det var väldigt skönt att ha det så, det brukar ju vara mycket på vardagarna och nästan ännu mer på helgerna. Den här helgen blir det i alla fall Oktobermarknad, årets höjdpunkt!!! Jag ska gå med den söta pojken, hans kompis och min kära måbra-kompis Isa. Det ska bli jättemysigt. Vi får väl se om det blir ut och äta med dessa mysiga människor också efteråt, men i vilket fall ser jag fram emot det!
Imorgon ska jag till Birger Sjöberg gymnasiet och kolla på tre program. Jag ska kolla på Estet Musik, Samhällsprogrammet och OMP (Orkestermusikerprogrammet). Dom med snabba ögon ser att musiken väger över ganska mycket, men det är ju det som jag tycker är roligt.
Då är det dags för dagens text eller något sånt där. jag vet inte riktigt vad jag ska kalla det för ibland vill jag ju publicera mer än en text per dag och ibland är det ju bara två ord men jag gör som jag vill. Förslag på vad jag ska kalla detta lilla avsnitt är väldigt välkommet! Jag har på sistonde tänkt mycket på kärlek och sånt där och det är väl kanske inte så konstigt ;) men det jag har tänkt på är hur stark kärleken är och hur mycket tryggare man är med någon (i detta fall Gud) bakom ryggen som tar hand om en. Därför har jag två texter eller ord för idag. När det gäller kärlek kommer detta:
"Någon dag kommer vi veta varför himlen är blå, någon dag kommer vi veta vad vinden säger och någon dag kommer vi veta att kärlek kan flytta berg."
Nästa är såhär och det är även min avslutningstext för idag:
"Sov du, Gud är vaken"
God bless// Jas <3
Det var ju en vecka sen jag skrev, men jag har bara inte orkat.
Jag fick i alla fall VG på mitt franska prov igår! Det var väl inte väntat? Det var faktiskt lite surt när jag fick reda på att jag var typ två poäng från MVG. Lite störande kanske man kan säga.. Men man ska inte gråta över spilld mjölk, nu börjar jag också. Jag blir bara mer och mer lik min mormor och mamma för var dag som går! Nu har jag börjat med ordspråk, jag har börjat baka och jag pratar med fåglarna när dom sitter i träden utanför vårt hus. Var ska det sluta?
Jag hade en väldigt slö helg, jag gjorde nästan ingenting. Det var väldigt skönt att ha det så, det brukar ju vara mycket på vardagarna och nästan ännu mer på helgerna. Den här helgen blir det i alla fall Oktobermarknad, årets höjdpunkt!!! Jag ska gå med den söta pojken, hans kompis och min kära måbra-kompis Isa. Det ska bli jättemysigt. Vi får väl se om det blir ut och äta med dessa mysiga människor också efteråt, men i vilket fall ser jag fram emot det!
Imorgon ska jag till Birger Sjöberg gymnasiet och kolla på tre program. Jag ska kolla på Estet Musik, Samhällsprogrammet och OMP (Orkestermusikerprogrammet). Dom med snabba ögon ser att musiken väger över ganska mycket, men det är ju det som jag tycker är roligt.
Då är det dags för dagens text eller något sånt där. jag vet inte riktigt vad jag ska kalla det för ibland vill jag ju publicera mer än en text per dag och ibland är det ju bara två ord men jag gör som jag vill. Förslag på vad jag ska kalla detta lilla avsnitt är väldigt välkommet! Jag har på sistonde tänkt mycket på kärlek och sånt där och det är väl kanske inte så konstigt ;) men det jag har tänkt på är hur stark kärleken är och hur mycket tryggare man är med någon (i detta fall Gud) bakom ryggen som tar hand om en. Därför har jag två texter eller ord för idag. När det gäller kärlek kommer detta:
"Någon dag kommer vi veta varför himlen är blå, någon dag kommer vi veta vad vinden säger och någon dag kommer vi veta att kärlek kan flytta berg."
Nästa är såhär och det är även min avslutningstext för idag:
"Sov du, Gud är vaken"
God bless// Jas <3
onsdag 14 oktober 2009
Orientering, våtmark och jobbiga val.
Hallå bloggen! Hur är det?
Jag har det ganska bra måste jag säga, vi hade orienterings dag idag i skolan. Detta innebär alltså inga lektioner och man börjar 11.30. Det kan faktiskt vara ganska skönt att gå/jogga runt i skogen, men så var inte fallet idag. Det var jätteblött i skogen, överallt! Där det var utsatt på kartan att det var våtmark, där var det sjöar och där det skulle vara torrt, där var det så lerigt att nästan alla dumpade nog där i skogen. Vi sprang som högst 3 personer tillsammans och vi startade vid den nya skidstugan. Det var väldigt kallt men när solen kom fram mellan träden blev det faktiskt ganska behagligt. Vi kom in på en dålig tid med skavsår, onda knän och blöta skor men allt som allt var det nog helt okej. När vi kom i mål väntade korv och bröd, en jos och en kanelbulle, till oss var. Efter orienteringen så var det bara att sätta sig på cykeln och försöka fixa lite amt hos pappa och nu är det att öva på franska provet som är imorgon. Tvärflöjten har också legat på hyllan alldeles för länge och nu gäller det att öva eftersom jag har lektion imorgon :/ Men allt detta ska nog faktiskt hinnas med, hoppas jag.
Jag har en jobbig frågeställning, jag har inte varit i kyrkan på nästan 2 veckor och jag känner att jag saknar en del av mig och imorgon är det fortsättningskonfa och det känns jättekul. Men imorgon kommer killen som jag är kär i, in till stan där jag bor. Ska jag träffa honom och strunta i konfagrejen, eller strunta i honom och gå på konfan? Jag behöver verkligen hjälp med det här beslutet!
Kramar och God bless!//Jas
Jag har det ganska bra måste jag säga, vi hade orienterings dag idag i skolan. Detta innebär alltså inga lektioner och man börjar 11.30. Det kan faktiskt vara ganska skönt att gå/jogga runt i skogen, men så var inte fallet idag. Det var jätteblött i skogen, överallt! Där det var utsatt på kartan att det var våtmark, där var det sjöar och där det skulle vara torrt, där var det så lerigt att nästan alla dumpade nog där i skogen. Vi sprang som högst 3 personer tillsammans och vi startade vid den nya skidstugan. Det var väldigt kallt men när solen kom fram mellan träden blev det faktiskt ganska behagligt. Vi kom in på en dålig tid med skavsår, onda knän och blöta skor men allt som allt var det nog helt okej. När vi kom i mål väntade korv och bröd, en jos och en kanelbulle, till oss var. Efter orienteringen så var det bara att sätta sig på cykeln och försöka fixa lite amt hos pappa och nu är det att öva på franska provet som är imorgon. Tvärflöjten har också legat på hyllan alldeles för länge och nu gäller det att öva eftersom jag har lektion imorgon :/ Men allt detta ska nog faktiskt hinnas med, hoppas jag.
Jag har en jobbig frågeställning, jag har inte varit i kyrkan på nästan 2 veckor och jag känner att jag saknar en del av mig och imorgon är det fortsättningskonfa och det känns jättekul. Men imorgon kommer killen som jag är kär i, in till stan där jag bor. Ska jag träffa honom och strunta i konfagrejen, eller strunta i honom och gå på konfan? Jag behöver verkligen hjälp med det här beslutet!
Kramar och God bless!//Jas
torsdag 8 oktober 2009
Dagens text....<3
"Kärleken gömmer sig inte. Den stannar och kämpar. Den ger inte upp förrän den nått målet. Därför gjorde Gud kärleken så stark. För att den ska kunna bära dig — hela vägen hem."
Framtidsplaner....
Tjenare tjenare!! (Det var nog inte riktigt en hälsning ifrån mig, kanske från min göteborgare till alterego)
Idag var i alla fall min näst sista dag på hemköp. När jag började där förra måndagen undrade jag hur det skulle kännas idag, i knäna, ryggen och fötterna. men jag har faktiskt bara lite ont i mitt vänster knä, men det brukar jag ha ont i så jag tycker faktiskt att det känns riktigt bra. Det känns lite hemskt att det är min sista dag imorgon. Jag trivs jättebra, bättre än jag någonsin kunde ana när jag började. Nu är ju bara den där stora frågan om jobb, jag skulle absolut inte ha något emot att få en timanställning eller ett sommarjobb. För att få ett jobb måste man ju fråga eller ta upp det åtminstonde så att dom fattar att man vill ha ett jobb, men jag vet inte riktigt hur jag ska ta upp det...
Konversation från idag emellan min handledare och mig idag kl. ca 15.00
Jag: Du har du tänkt på att det är min sista dag idag?
Min handledare: Ja, och det är en himla synd. Du har jobbat jättebra. Men vi ses imorgon, hej då.
Och det var liksom allt, jag visste inte riktigt hur jag skulle fortsätta eller hur jag skulle göra. Så ingen vet egentligen att jag vill ha ett jobb utom mina kompisar och dom hjälper ju inte direkt till. Jag känner ju faktiskt han som äger stället lite så det borde ju bara vara att fråga honom tycker man ju men det är faktiskt inte lika lätt som det låter. :/ Men jag ska prata med min mamma, om hon har några tips för hur man kan göra.
Jag var ju på föreläsning om en gymnasieskola i måndags och jag blir bara mer och mer sugen att gå den där linjen, men det är jättehöga intagningspoäng och jag vet inte riktigt om jag klarar det. När jag sa det till min stödperson (jag kallar honom för det men han vet inte om det, annars har han benämningen "kossan") så sa han bara rätt upp och ner att det ska du absolut inte oroa dig för. Det klarar du det vet jag och vill du gå det programmet så stöttar jag dig till 100% och jag vet att du kommer klara det!
Det känns jätteskönt att veta att jag har någon som tror på mig så mycket, jag undrar om han inte tror mer på mig än min mamma och det säger inte lite, det ska ni veta!=) Det ska nog ordna sig med allt det hoppas jag och tror verkligen. Gud har säkert en plan för mig´, mitt liv och mina gärningar. Jag hoppas bara att han väljer mig att påverka i världen och att han ger mig chansen att få fram mina åsikter och att jag får förändra. Det är nog egentligen allt som jag vill göra med mitt liv. Jag vill påverka och förändra, sen på vilket sätt jag kommer göra det, igenom mina handlingar eller ord så är det min livsdröm och det är det jag lever för. Jag vill göra världen bättre för många människor och jag vill att vi ska få leva i en värld som är vacker för alla. Alla har ju en livsdröm och så länge man inte låter sig påverkas av vad andra säger utan håller fast vid den. Så är jag, inte bara övertygad utan SÄKER på att man kan uppfylla sin dröm. Inga tvivel, tvivla ALDRIG på din förmåga och Guds förmåga. Även om det är jobbigt och du inte klarar dig själv mer, kom då ihåg att du är aldrig ensam. Gud finns alltid där, låt honom bara få hjälpa till lite ibland.
Kramar* God bless all of you //Jas
Idag var i alla fall min näst sista dag på hemköp. När jag började där förra måndagen undrade jag hur det skulle kännas idag, i knäna, ryggen och fötterna. men jag har faktiskt bara lite ont i mitt vänster knä, men det brukar jag ha ont i så jag tycker faktiskt att det känns riktigt bra. Det känns lite hemskt att det är min sista dag imorgon. Jag trivs jättebra, bättre än jag någonsin kunde ana när jag började. Nu är ju bara den där stora frågan om jobb, jag skulle absolut inte ha något emot att få en timanställning eller ett sommarjobb. För att få ett jobb måste man ju fråga eller ta upp det åtminstonde så att dom fattar att man vill ha ett jobb, men jag vet inte riktigt hur jag ska ta upp det...
Konversation från idag emellan min handledare och mig idag kl. ca 15.00
Jag: Du har du tänkt på att det är min sista dag idag?
Min handledare: Ja, och det är en himla synd. Du har jobbat jättebra. Men vi ses imorgon, hej då.
Och det var liksom allt, jag visste inte riktigt hur jag skulle fortsätta eller hur jag skulle göra. Så ingen vet egentligen att jag vill ha ett jobb utom mina kompisar och dom hjälper ju inte direkt till. Jag känner ju faktiskt han som äger stället lite så det borde ju bara vara att fråga honom tycker man ju men det är faktiskt inte lika lätt som det låter. :/ Men jag ska prata med min mamma, om hon har några tips för hur man kan göra.
Jag var ju på föreläsning om en gymnasieskola i måndags och jag blir bara mer och mer sugen att gå den där linjen, men det är jättehöga intagningspoäng och jag vet inte riktigt om jag klarar det. När jag sa det till min stödperson (jag kallar honom för det men han vet inte om det, annars har han benämningen "kossan") så sa han bara rätt upp och ner att det ska du absolut inte oroa dig för. Det klarar du det vet jag och vill du gå det programmet så stöttar jag dig till 100% och jag vet att du kommer klara det!
Det känns jätteskönt att veta att jag har någon som tror på mig så mycket, jag undrar om han inte tror mer på mig än min mamma och det säger inte lite, det ska ni veta!=) Det ska nog ordna sig med allt det hoppas jag och tror verkligen. Gud har säkert en plan för mig´, mitt liv och mina gärningar. Jag hoppas bara att han väljer mig att påverka i världen och att han ger mig chansen att få fram mina åsikter och att jag får förändra. Det är nog egentligen allt som jag vill göra med mitt liv. Jag vill påverka och förändra, sen på vilket sätt jag kommer göra det, igenom mina handlingar eller ord så är det min livsdröm och det är det jag lever för. Jag vill göra världen bättre för många människor och jag vill att vi ska få leva i en värld som är vacker för alla. Alla har ju en livsdröm och så länge man inte låter sig påverkas av vad andra säger utan håller fast vid den. Så är jag, inte bara övertygad utan SÄKER på att man kan uppfylla sin dröm. Inga tvivel, tvivla ALDRIG på din förmåga och Guds förmåga. Även om det är jobbigt och du inte klarar dig själv mer, kom då ihåg att du är aldrig ensam. Gud finns alltid där, låt honom bara få hjälpa till lite ibland.
Kramar* God bless all of you //Jas
onsdag 7 oktober 2009
Dåligt med sömn när man är kär
Hallå där ute!
Nu har det hänt! Det slog ner som ett blixtnedslag! Eller det gjorde det väl inte egentligen utan det kom nog mer suggsesivt än vad jag vill erkänna. Men nu är det i alla fall ett faktum, jag är kär. Igår tog det nämligen nästan flera timmar för mig att somna för jag låg och tänkte på denna underbara person men det är bara en liten detalj som inte riktigt stämmer. Jag har nämligen aldrig träffat denne unge man, utan jag har bara pratat med honom på msn. Då är ju frågan om det är ett minus eller om det är bra att jag tycker om honom utan att jag vet hur han ser ut. Nu tänker nog dom flesta som jag skulle göra om någon av mina kompisar skulle sagt detta till mig, att det är säkert någon äcklig gammal gubbe i 65 års åldern som sitter och chattar med mig. Men skillnaden mot alla dom där historierna om hur unga tjejer raggas upp på nätet och det här är att även om jag inte har träffat honom så känner jag människor som har gjort det och som känner honom och det känns ju lite bättre:) För då vet jag ju i alla fall med all säkerhet att han finns på riktigt.
Det är en sak till också. Eftersom vi bara chattat så vet jag ju inte om han tycker lika mycket om mig. Jag har inte heller fått tillfälle att berätta för honom att jag är kristen, eller om jag undermedvetet har hållt det undan honom. Det vet jag faktiskt inte, men nu är det som det är. Är det okej att inte berätta för någon man är ti .ex tillsammans med att man är kristen. Då säger nog dom flesta som svar på frågan att han lär ju märka det i sinom tid, men är det inte lite som att luras. För många uppfattar ju någon som är kristen på ett sätt och någon som inte är det på ett annat. Jag hoppas ju i alla fall att han tycker om mig för den jag är och i det paketet så ingår ju att jag är kristen. Eftersom det är en sådan stor och viktig del av mitt liv.
Nu är det i alla fall sägen som gäller=)
Kramar* och God bless!/Jas<3
Nu har det hänt! Det slog ner som ett blixtnedslag! Eller det gjorde det väl inte egentligen utan det kom nog mer suggsesivt än vad jag vill erkänna. Men nu är det i alla fall ett faktum, jag är kär. Igår tog det nämligen nästan flera timmar för mig att somna för jag låg och tänkte på denna underbara person men det är bara en liten detalj som inte riktigt stämmer. Jag har nämligen aldrig träffat denne unge man, utan jag har bara pratat med honom på msn. Då är ju frågan om det är ett minus eller om det är bra att jag tycker om honom utan att jag vet hur han ser ut. Nu tänker nog dom flesta som jag skulle göra om någon av mina kompisar skulle sagt detta till mig, att det är säkert någon äcklig gammal gubbe i 65 års åldern som sitter och chattar med mig. Men skillnaden mot alla dom där historierna om hur unga tjejer raggas upp på nätet och det här är att även om jag inte har träffat honom så känner jag människor som har gjort det och som känner honom och det känns ju lite bättre:) För då vet jag ju i alla fall med all säkerhet att han finns på riktigt.
Det är en sak till också. Eftersom vi bara chattat så vet jag ju inte om han tycker lika mycket om mig. Jag har inte heller fått tillfälle att berätta för honom att jag är kristen, eller om jag undermedvetet har hållt det undan honom. Det vet jag faktiskt inte, men nu är det som det är. Är det okej att inte berätta för någon man är ti .ex tillsammans med att man är kristen. Då säger nog dom flesta som svar på frågan att han lär ju märka det i sinom tid, men är det inte lite som att luras. För många uppfattar ju någon som är kristen på ett sätt och någon som inte är det på ett annat. Jag hoppas ju i alla fall att han tycker om mig för den jag är och i det paketet så ingår ju att jag är kristen. Eftersom det är en sådan stor och viktig del av mitt liv.
Nu är det i alla fall sägen som gäller=)
Kramar* och God bless!/Jas<3
måndag 5 oktober 2009
Hur kan allting bli så fel?
Hej.
Det var ju ett tag sen nu och som ni kanske vet så händer det faktiskt väldigt mycket bara på en dag, så nu är ju frågan bara vad som är värt att berätta. För om jag ska berätta ALLT så kommer det ta mycket tid för mig men också för er som läser så...
Men jag kan ju börja med att berätta att jag fick VG på både samhällskunskapen och historieprovet och det känns jättebra! Sen har jag gjort en riktig tabbe, jag har sårat en av mina kompisar och grejen är den att hon fattar inte själv att hon måste reagera på ett annat sätt än vad hon har gjort. Hennes pojkvän var praktiskt taget otrogen mot henne medan hon tittade på och var hans moraliska värderingar. Det är aldrig rätt att vara otrogen mot någon under några omständigheter men sen att hon satt i rummet bredvid är ju ännu värre! Men jag har pratat med henne och skällt ut hennes pojkvän så jag tror att det ska ordna sig i alla fall, så småningom.
Jag har börjat praoa också, två veckor ska jag spendera på hemköp och första veckan har ju gått nu och jag tycker att det funkar bra. Alla är jättesnälla och om man inte förstår något eller behöver hjälp med något så är det bara att fråga, det är jättebra. Idag ska jag på gymnasieinformation på folkets hus, om folkuniversitetet i Trollhättan. Jag funderar starkt på att gå samhällslinjen med internationell inriktning, men det är jättehöga intagningspoäng så det är inte säkert att jag kommer in i alla fall men det verkar väldigt kul och det öppnar för jobb utomlands också och det är något som jag absolut skulle kunna tänka mig. Jag har egentligen ingen aning om vad jag vill bli men jag vet att jag vill jobba med människor, och att jag inte tycker så mycket om NO, att praktiska grejor som elektriker och snickare inte är att tänka på och att jag inte kan bli frisör p g a mina allergier. Så bortsett ifrån det är dörrarna öppna. Så vi får väl se hur det blir, jag återkommer med mer framtidsplaner...;)
Såklart har det ju hänt jättemycket under tiden som har gått sen jag bloggade sist, men det har hänt en väldigt viktig grej i mitt kristna liv. Jag och min kompis som jag går på gudtjänster med, vi konfirmerade oss tillsammans och även om vi är kristna så har vi aldrig riktigt klarat av att ta nattvard. Vi vet att det är en stor grej i det kristna livet och vi tog ju nattvard på konfirmations högtiden men vi blev aldrig riktigt berörda av det. Men för två veckor sedan ungefär så gick vi på en nattvardsgudtjänst och då hade vi bestämt oss för att om vinet var i en stor bägare, då skulle vi göra det för i normala fall så använder vi små induviduella koppar. Men jag tycker att det är så obehagligt med dom så jag vill ha bägare och vi hade sagt till pastorn innan att vi väldigt gärna ville ha bägare. Men när vi kom dit och det var dags för nattvarden var det ingen stor bägare men jag hade bestämt mig så jag tänkte att jag gör det i alla fall. Så jag gick fram och tog nattvard och efteråt så infann sig en sådan speciell känsla i mig att jag aldrig kännt något sånt förut. Och ja jag vet att det inte var för att jag blev berusad för i missionskyrkan är det ingen alkohol i nattvardsvinet.
Helt plötsligt så hade denna, för mig, konstiga saken fått en betydelse. Det gick verkligen upp ett ljus och nu fattar jag! Det känns jätteskönt.
Nu ska jag i alla fall äta, glass eller lunch? Jag kan inte riktigt bestämma mig, jag är en person som alltid har väldigt svårt att bestämma mig om det in fram gått än..=)
Det blir nog glass, med knäckglass så blir det lunch senare. Tacos från igår. Mums!
Kramar* och God bless you//Jas
Kramar* och God bless you//Jas
(PS.) Gammal bild från i somras, längtar redan till sommaren hösten kom så fort. Men det är ju mysigt på hösten också, man kan ju tända ljus;)
lördag 19 september 2009
Kristna och alkohol
Hej!
Det var ett tag sen nu men det har varit väldigt mycket i skolan just nu. Men jag är stolt att kunna säga att jag fick VG på mitt litteraturprov! Jag är jättenöjd. Annars har det blivit ett historieprov och ett samhällskunskapsprov. Jag hoppas att det gick bra på båda men jag vet några fel redan som jag gjorde på historieprovet, det ordnar sig nog i slut ändan ändå.
Nu till min fundering. Jag har funderat länge på det här så det kommer nog komma en del.
Kan kristna dricka alkohol? Det frågar jag här där jag sitter med 9 vuxna människor som sitter i uterummet och sjunger halv tre på natten. Dom är väl kanske inte dom nyktraste människorna i världen men jag tycker mycket om dom ändå! Speciellt eftersom två utav dom är mina föräldrar. Mina föräldrar är inte kristna men jag undrar fortfarande om det egentligen handlar om själva alkoholen i sig, att man inte får dricka överhuvudtaget eller om det egentligen handlar om att man ska ha kontroll över sig själv och sina egna handlingar. Är det inte de det handlar om? Om man til ex dricker ett glas vin, då om man inte är väldigt lättpåverkad så har man ju nästan lika kontroll över sig själv som annars eller har jag fel? Nu ska jag dra in nattvardsvinet i det här också fastän jag vet att det inte alls går att jämnföra men i alla fall. Vad är det då som säger att vi kristna får dricka nattvardsvinet? Jag menar i Svenska kyrkan är det ju 18% i nattvardsvinet och det är ju mer än vad man brukar dricka till maten eller så. Jag menar inte att det som mina föräldrar gör nu är rätt på något sätt, för dom har inte alls samma kontroll över sig själva som annars. Sen är det nog mycket det här att när man inte märker själv att man börjar tappa kontrollen och då ska man nog inte ens dricka ett glas vin till maten för jag menar om man tror själv att man har full kontroll då blir det ju jättefel!
Fundera på det!
God natt och God bless! /Jas
Det var ett tag sen nu men det har varit väldigt mycket i skolan just nu. Men jag är stolt att kunna säga att jag fick VG på mitt litteraturprov! Jag är jättenöjd. Annars har det blivit ett historieprov och ett samhällskunskapsprov. Jag hoppas att det gick bra på båda men jag vet några fel redan som jag gjorde på historieprovet, det ordnar sig nog i slut ändan ändå.
Nu till min fundering. Jag har funderat länge på det här så det kommer nog komma en del.
Kan kristna dricka alkohol? Det frågar jag här där jag sitter med 9 vuxna människor som sitter i uterummet och sjunger halv tre på natten. Dom är väl kanske inte dom nyktraste människorna i världen men jag tycker mycket om dom ändå! Speciellt eftersom två utav dom är mina föräldrar. Mina föräldrar är inte kristna men jag undrar fortfarande om det egentligen handlar om själva alkoholen i sig, att man inte får dricka överhuvudtaget eller om det egentligen handlar om att man ska ha kontroll över sig själv och sina egna handlingar. Är det inte de det handlar om? Om man til ex dricker ett glas vin, då om man inte är väldigt lättpåverkad så har man ju nästan lika kontroll över sig själv som annars eller har jag fel? Nu ska jag dra in nattvardsvinet i det här också fastän jag vet att det inte alls går att jämnföra men i alla fall. Vad är det då som säger att vi kristna får dricka nattvardsvinet? Jag menar i Svenska kyrkan är det ju 18% i nattvardsvinet och det är ju mer än vad man brukar dricka till maten eller så. Jag menar inte att det som mina föräldrar gör nu är rätt på något sätt, för dom har inte alls samma kontroll över sig själva som annars. Sen är det nog mycket det här att när man inte märker själv att man börjar tappa kontrollen och då ska man nog inte ens dricka ett glas vin till maten för jag menar om man tror själv att man har full kontroll då blir det ju jättefel!
Fundera på det!
God natt och God bless! /Jas
tisdag 15 september 2009
Litteraturprov och Kärlek
Hej!
Idag försov jag mig som vanligt, Gud måste ha tänkt konstigt när han skapade mig. Men det är nog ganska många som är som jag, vaken på nätterna och jättetrött på morgonen. Dagen spenderades med en jättego tjej som tränar karate och är som en stor nallebjörn och en jättego kille som jag får en sådan där pirrande känsla av när jag tänker på honom. Undrar om jag faktiskt har blivit kär igen, men jag ska inte förhasta mig nu det är ju inte alls säkert att han känner som jag. Men jag hoppas!:D Jag tycker att det känns så men jag vet hur det är att misstolka saker!
Det var i alla fall litteraturprov idag, det handlade om August Strindberg, Selma Lagerlöf och litteratur epoker. Jag hoppas att det gick bra men det är möjligt att jag kan ha tolkat några av titlarna på vissa böcker och pjäser på ett felaktigt sätt, men det får vi väl se när läraren faktiskt rättar proven;) Det har väl inte hänt så mycket annat, jag har en fundering om kristna och alkohol men jag tror att jag ska vänta med den tills imorgon när jag inte är så trött. Nu blir det en bok att läsa eller så blir det något dåligt TV program.
Kram och God Bless!!!/Jas
Ps. Lyssna på den här låten framför allt texten: http://www.youtube.com/watch?v=65SAJTOkvNI
Idag försov jag mig som vanligt, Gud måste ha tänkt konstigt när han skapade mig. Men det är nog ganska många som är som jag, vaken på nätterna och jättetrött på morgonen. Dagen spenderades med en jättego tjej som tränar karate och är som en stor nallebjörn och en jättego kille som jag får en sådan där pirrande känsla av när jag tänker på honom. Undrar om jag faktiskt har blivit kär igen, men jag ska inte förhasta mig nu det är ju inte alls säkert att han känner som jag. Men jag hoppas!:D Jag tycker att det känns så men jag vet hur det är att misstolka saker!
Det var i alla fall litteraturprov idag, det handlade om August Strindberg, Selma Lagerlöf och litteratur epoker. Jag hoppas att det gick bra men det är möjligt att jag kan ha tolkat några av titlarna på vissa böcker och pjäser på ett felaktigt sätt, men det får vi väl se när läraren faktiskt rättar proven;) Det har väl inte hänt så mycket annat, jag har en fundering om kristna och alkohol men jag tror att jag ska vänta med den tills imorgon när jag inte är så trött. Nu blir det en bok att läsa eller så blir det något dåligt TV program.
Kram och God Bless!!!/Jas
Ps. Lyssna på den här låten framför allt texten: http://www.youtube.com/watch?v=65SAJTOkvNI
söndag 13 september 2009
Gudstjänst och funderingar
Hallå! Idag var det gudstjänst som vanligt.
Den handlade om att vi kristna är en enhet, att vi hör alla ihop.
Men dom andra då, dom som inte är kristna, får inte dom vara med i enheten?
När jag var ganska nybliven kristen så frågade Lollo och jag en av våra pastorer (det finns två i den kyrkan jag går i) hur man egentligen klarar av att vara kristen i vardagen? Det är ju en sak om man är 45, visst det kan vara jobbigt då också men på något sätt tror jag ändå att det blir lättare. Jag är 15 och ibland tycker jag att det är jättesvårt att visa öppet att jag är kristen.
Pastorn svarade i alla fall så här: Det kommer alltid att vara svårt att vara kristen även om det blir lättare ju äldre man blir så ska det vara svårt att vara kristen. Det ska ju på något sätt inte vara en dans på rosor, utan man ska ju våga ha förtröstan i Jesus Kristus. Men det är ju på något sätt vi och dom.
Jag: Men vadå vi och dom?? Gud älskar ju alla lika mycket eller?
Pastorn: Ja, men vi är ju dom som har tackat ja till Guds inbjudan och det har ju dom andra inte gjort än. Man kan ju försöka leva på båda ställena, det är många som gör så men man kan ju inte leva tillsammans med folk som inte tror en längre tid utan att bli påverkad. Det går ju inte hur mycket man än intalar sig själv det.
Så jag bara undrar, är det vi och dom? Gud delar väl inte upp oss i två läger, har vi då någon rätt att göra det? Fundera på det, nu är det sängen som gäller. Skolan börjar 08.10 imorgon och jag är morgon trött!
God natt och God bless! /Jas<3
Den handlade om att vi kristna är en enhet, att vi hör alla ihop.
Men dom andra då, dom som inte är kristna, får inte dom vara med i enheten?
När jag var ganska nybliven kristen så frågade Lollo och jag en av våra pastorer (det finns två i den kyrkan jag går i) hur man egentligen klarar av att vara kristen i vardagen? Det är ju en sak om man är 45, visst det kan vara jobbigt då också men på något sätt tror jag ändå att det blir lättare. Jag är 15 och ibland tycker jag att det är jättesvårt att visa öppet att jag är kristen.
Pastorn svarade i alla fall så här: Det kommer alltid att vara svårt att vara kristen även om det blir lättare ju äldre man blir så ska det vara svårt att vara kristen. Det ska ju på något sätt inte vara en dans på rosor, utan man ska ju våga ha förtröstan i Jesus Kristus. Men det är ju på något sätt vi och dom.
Jag: Men vadå vi och dom?? Gud älskar ju alla lika mycket eller?
Pastorn: Ja, men vi är ju dom som har tackat ja till Guds inbjudan och det har ju dom andra inte gjort än. Man kan ju försöka leva på båda ställena, det är många som gör så men man kan ju inte leva tillsammans med folk som inte tror en längre tid utan att bli påverkad. Det går ju inte hur mycket man än intalar sig själv det.
Så jag bara undrar, är det vi och dom? Gud delar väl inte upp oss i två läger, har vi då någon rätt att göra det? Fundera på det, nu är det sängen som gäller. Skolan börjar 08.10 imorgon och jag är morgon trött!
God natt och God bless! /Jas<3
lördag 12 september 2009
Mysigt med filmer och kompisar
Hej!
Igår var det tonår som gällde!
Jag kom dit vid sju och mina kompisar stod redan och väntade. Dom hade slagit vad om hur mycket försent jag skulle komma och Lollo vann! 2 minuter försent som vanligt...
men vi hann in innan dom satte på filmen, för det var filmkväll. Vi tittade på "sökandet efter lycka eller ja... nåt i den stilen. Den var bra, några tyckte att den blev tråkig stundtals men den hade ett väldigt fint budskap.
Den handlade om att man aldrig ska ge upp och verkligen göra sitt bästa och lita på att Gud har en plan för alla. Det var mysigt, vi knödde ihop oss i soffor i källaren i kyrkan och tittade på filmen på en projektorduk och åt chokladbollar, popcorn och annat godis. Vi kom hem vid halv elva tiden ungefär och då var jag så trött att jag somnade nästan direkt. Jag brukar sitta uppe länge på fredagkvällarna när man inte behöver upp dagen efter, men jag somnade som en stock. Men jag tänkte på det, är det inte en väldigt fin tanke att någon har en plan för dig? Sen tror jag att Gud fortfarnade lämnar vissa saker upp till oss. Annars hade han inte gett oss en fri vilja.
Nu är det sängen som gäller! Jag ska ju upp och gå på gudstjänst imorgon.
God natt!/Jas
God bless! <3
Igår var det tonår som gällde!
Jag kom dit vid sju och mina kompisar stod redan och väntade. Dom hade slagit vad om hur mycket försent jag skulle komma och Lollo vann! 2 minuter försent som vanligt...
men vi hann in innan dom satte på filmen, för det var filmkväll. Vi tittade på "sökandet efter lycka eller ja... nåt i den stilen. Den var bra, några tyckte att den blev tråkig stundtals men den hade ett väldigt fint budskap.
Den handlade om att man aldrig ska ge upp och verkligen göra sitt bästa och lita på att Gud har en plan för alla. Det var mysigt, vi knödde ihop oss i soffor i källaren i kyrkan och tittade på filmen på en projektorduk och åt chokladbollar, popcorn och annat godis. Vi kom hem vid halv elva tiden ungefär och då var jag så trött att jag somnade nästan direkt. Jag brukar sitta uppe länge på fredagkvällarna när man inte behöver upp dagen efter, men jag somnade som en stock. Men jag tänkte på det, är det inte en väldigt fin tanke att någon har en plan för dig? Sen tror jag att Gud fortfarnade lämnar vissa saker upp till oss. Annars hade han inte gett oss en fri vilja.
Nu är det sängen som gäller! Jag ska ju upp och gå på gudstjänst imorgon.
God natt!/Jas
God bless! <3
fredag 11 september 2009
Homosexuella, äktenskap eller inte??
Hej, idag har varit en lugn dag.
Vi har haft samhällskunskapsprov, det handlade om regering, kommuner och landsting. Jag hann inte öva så mycket igår pga fortsättningskonfan som dom har i min kyrka. Vi hade jättekul så jag ångrar inte mitt val alls, men det var ju bara för att jag tyckte att jag kunde provet och jag tror att det gick bra, det kändes så i alla fall! Sen hade vi matte, diagram har inte Gud skapat för han hade aldrig velat att människorna skulle ha SÅ tråkigt i sin liv, men om man kan läsa av något intressant av dom då kanske det är roligare men inte när man ska läsa hur mycket längre Pelle kom än Lisa i cykelloppet! Sen hade vi idrott, vi sprang 2,7 km och det gick ganska bra.
Eftersom det snart är kyrkoval och så tittade jag lite på partiprogrammen, men i dom flesta framgick inte deras åsikt om homosexuella äktenskap ordentligt. Det är nog en sådan där sak som man talar tyst om men för många är det den viktigaste delen i valet. Jag är kluven, jag vet inte riktigt vad jag ska tycka. Å ena sidan har jag en väldigt stark åsikt när det gäller det här om människovärde. Jag tycker absolut att människor är lika värda och att ingen människa har rätt att ställa sig över en annan på det sättet och om alla inte är välkommna i kyrkan så går det ju över i det här om människovärde.
Är alla värda att få vara medlemmar i en kyrka? Absolut! Men samtidigt låter vissa församlingar homosexuella att vara medlemmar men dom är emot homovigslar. Men om man inte går hela vägen låter man de homosexuella att verkligen vara med i kyrkan och församlingen då? Och har vi egentligen någon rätt att neka någon kristen människa en plats i församlingen och att få vigas av en präst/pastor i en kyrka? Det är väl egentligen inte vår plats att göra något sådant, den enda som skulle kunna bestämma nåt sånt är ju bara Gud. Gud älskar alla människor precis som dom är har jag fått lära mig men samtidigt kan ju människor inte göra hur som helst eller? Men älskar Gud inte dom lika mycket då, och det står ju väldigt klart i bibeln att homosexuella inte får existera. Så samtidigt som jag vill göra som det står i bibeln så tror jag på en kärleksfull Gud som förlåter och älskar ALLA människor oavsett fel och brister.
Jag vet inte längre, mitt huvud snurrar. Jag ska i alla fall iväg på tonår i kyrkan idag, det är filmkväll!! ;P Många kramar// Jas <3
God bless!!
torsdag 10 september 2009
Första inlägget!
Hej!
Detta är min nya blogg, det är tredje bloggen som jag har skapat men den här ska ha en lite ny inriktning för mig. Den ska nämligen handla om mitt liv som kristen 15-åring i ett samhälle som kan vara väldigt fördomsfullt mot ungdomar som har hittat den kristna tron. Som dom flesta tror trodde jag också att kristen tro och kyrkan bara var till för människor över 60 som är färdiga med sina liv och har tid att sitta i kyrkan och lyssna på en flummig präst som inte har en aning om vad han pratar om!
Men den uppfattningen har ändrats! ;P Numera går jag i kyrkan nästan varje söndag och försöker hinna med att ta mig till tonår och andra aktiviteter som missionskyrkan som jag går i anordnar. Men att vara kristen är så mycket mer än att gå i kyrkan, bibeln til. ex. skrevs ju av en anledning eller hur?
Jag kommer skriva om olika funderingar jag har men också om olika moraliska problem som jag möter i mitt vardagsliv, i skolan, hemma (min familj är inte kristen) och bland vännerna överlag. Det har varit en tuff resa från att börja erkänna för sig själv att man nog egentligen tror till att börja kunna visa och säga till andra att man faktiskt är kristen. Jag är öppen för debatter om det mesta som jag skriver så om ni håller med eller inte, hör gärna av er om det är något!
Kramar* /JAS
GOD BLESS!!!
Detta är min nya blogg, det är tredje bloggen som jag har skapat men den här ska ha en lite ny inriktning för mig. Den ska nämligen handla om mitt liv som kristen 15-åring i ett samhälle som kan vara väldigt fördomsfullt mot ungdomar som har hittat den kristna tron. Som dom flesta tror trodde jag också att kristen tro och kyrkan bara var till för människor över 60 som är färdiga med sina liv och har tid att sitta i kyrkan och lyssna på en flummig präst som inte har en aning om vad han pratar om!
Men den uppfattningen har ändrats! ;P Numera går jag i kyrkan nästan varje söndag och försöker hinna med att ta mig till tonår och andra aktiviteter som missionskyrkan som jag går i anordnar. Men att vara kristen är så mycket mer än att gå i kyrkan, bibeln til. ex. skrevs ju av en anledning eller hur?
Jag kommer skriva om olika funderingar jag har men också om olika moraliska problem som jag möter i mitt vardagsliv, i skolan, hemma (min familj är inte kristen) och bland vännerna överlag. Det har varit en tuff resa från att börja erkänna för sig själv att man nog egentligen tror till att börja kunna visa och säga till andra att man faktiskt är kristen. Jag är öppen för debatter om det mesta som jag skriver så om ni håller med eller inte, hör gärna av er om det är något!
Kramar* /JAS
GOD BLESS!!!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
